Arbetsliv 2020 -bloggar

01.08.2017 15:36

Från hanteringen av förändringar till ledningen av resiliens

heli_mika_kuva
Företagens och organisationernas verksamhetsmiljö har förändrats oåterkalleligt under de senaste två-tre årtiondena. Förändringarna är komplicerade, snabba och oförutsedda, och det finns inte ett enda rätt eller slutligt svar på dem.
Komplexiteten beror på att olika tekniska, sociala och naturliga system, organisationer, människor och hela samhällen är inblandade i ett invecklat samspel. För organisationsledningen innebär detta en ständig utmaning att utveckla och anpassa verksamheten. Resiliens, dvs. förmågan att möta förändringar med flexibilitet och anpassning, har blivit ett av den senaste tidens modeuttryck.

Som metod för anpassning av verksamheten används ofta ett sätt som är centralstyrt och som föredrar strukturella förändringar. När resultaten börjar bli sämre uppdateras strategin eller det skapas en ny strategi och organisationen anpassas efter de nya målen. Om resiliensförmåga eller smidighet mäts genom antalet omorganisationer, hör Finland tillsammans med de övriga nordiska länderna till det europeiska toppskiktet. Detta trots att en så stor del som 70 % av omorganisationerna misslyckas enligt undersökningar.

Centralstyrda reformer misslyckas av många orsaker. I en värld som blir alltmer komplicerad och är stadd i snabb förändring ska man vid ledningen kunna beakta flera, samtidigt inträffande och sammankopplade händelseförlopp samt olika aspekter som är förenade med dem. Ledning av verksamheten från en enda punkt innebär en utmaning. Det är lätt att missa saker, processer kräver tid och den nya organisationen kan vara föråldrad redan när den införs.

I bakgrunden finns en föreställning om organisationen som ett objekt som skapats för ett visst ändamål och som kan kontrolleras. Det skulle vara mer fruktbart att betrakta organisationen som en "ström av förändringar". Organisationer förändras och utvecklas ständigt i växelverkan med sin omgivning. Alla förändringar kan inte kontrolleras. En del av dem utvecklas så småningom och utan att det syns. Människor lär av varandra. Arbetstagare lämnar organisationer och nya kommer i stället. I en växelverkan mellan organisationen och kunderna och samarbetsparterna uppstår nya idéer och öppnas nya synvinklar. Det lönar sig att flytta uppmärksamheten från strukturella förändringar till det hur man stöder organisationens förmåga att ständigt förändras.
 
Förändringen kan inte kontrolleras helt, men den kan styras och man kan dra nytta av de ständigt pågående förändringsprocesserna. Den senaste tidens forskning betonar bl.a. ”lågt” och decentraliserat ledarskap, utnyttjande av organisationens kollektiva intelligens, människornas förmåga till självorganisering och lärande, intensiv intern växelverkan inom organisationen, handlingsfrihet samt till och med brott mot regler, om detta stöder organisationens kreativa anpassningsförmåga. Nya verksamhetsmodeller skapas tillsammans inom organisationer hellre än ”ges från ovan”. Vid ledarskapet framhävs dialogen och diskussionen. Sådana organisationer har förmåga att reagera snabbt och de är stadda i en naturlig, ständig förändring.

Också traditionellt ledarskap och samordning behövs också i fortsättningen, eftersom dessa upprätthåller kontinuiteten och livsviktiga funktioner. Smidigt ledarskap som är inställd på förändringar består ju av en kombination av samtidigt verkande och också situationsvist växlande ledarskap: från synligt ledarskap som reglerar verksamheten till dialogbaserat ledarskap som stöder kreativiteten och ställer sig själv i bakgrunden. Skickligt ledarskap innebär att man ser hur de olika dimensionerna i ledarskapet stöder varandra och anknyter till varandra i olika situationer.


Heli Talja och Mika Nieminen verkar som ledande forskare vid Teknologiska forskningscentralen VTT. Taljas specialområden är nya sätt att se på organisationer samt på ledningen och förändringen av dem. Nieminen är särskilt intresserad av systemiska förändringar och innovationer samt möjliggörandet av dem inom organisationer och större system.




Tillbaka till rubrikerna | 0 Kommenttia | Kommentoi